My sa att hon var lycklig. Men lagen om allting jävlighet rådde bot på detta ganska snabbt. Hon satt med Henke och skulle äta middag så började det lukta bränd el. Jag har lite svårt att föreställa mig hur bränd el luktar och hoppas att jag aldrig behöver få reda på det.

De letade och letade, ringde en elektriker, letade vidare, inget bakom spisen. Henke sniffade sig fram till kylskåpet, där stank det ordentligt! De stängde av det. Av någon anledning satte de på det igen, bara för att kolla. Då började det ryka! Läskigt värre!

Lagen om alltings jävlighet fick sig en knäpp på näsan... för nu är My lycklig (ändå) för att hon var hemma när det hände.