Brita har bebisskräck. Fyra av hennes vänner födde barn förra veckan. Vilket udda sammanträffande. Undrar vad som hände för nio månader sedan. Strömavbrott? Hon fick mass-sms med längd och vikt och grejer, saken är den, att Brita bryr sig mer om vad  vänninorna vägde efter förlossningen.

För att få besöken överstökade så fort som möjligt så blev det babymaraton. 4 bebisar på en dag. För säkerhets skull tog hon med sig en barnfri kompis för att kunna supa ner sig efteråt.

Bebis nr 1:
...lyssna på hela förlossningsstoryn inklusive bajs och kiss och blod och smärtor. Sen fick vi lyssna i detalj om hur det kändes och hur livet förändrats bla bla bla. Jag och Sofie lyssnade snällt, ställde frågor om bajs och blod, var intresserade.

Så fortsatte det hos bebis nr 2,3 och 4.

Ingen av mina vänner frågade något om oss, vi var totalt ointressanta, trots att vi inte hade setts/hörts på 6 månader.

Efteråt var de desperata efter ett glas vin... eller en hel flaska blev det.

Har jag förlorat fyra vänner nu? Måste nog börja jobba på min bebisskräck.

Ojoj, det kanske var lite väl mäktigt med 4 bebisar på en dag om man har bebisskräck. Självklart är det en stor upplevelse att få barn, men det där om att ingen visade intresse för Brita och hennes vän är ju förj-vligt. Visst är det barnet man bryr sig mest om, men det betyder inte att man kan sluta bry sig om sina vänner. I alla fall inte om man vill ha dem kvar. Sen får man som vän till den nyblivna mamman självklart stå ut med bebisprat, så är det. Punkt. Själv tycker jag att det är intressant, men det är kanske inte alla som gör det, och det är väl de som får "stå ut"...